Ångra inget du gjort.

Jag ångrar ingenting. Jag behövde bli sjuk för att inse vem jag är. Jag behövde skära mig för att inse att det inte är värt att göra om det. Jag gjorde om det ändå för att vara säker. Jag gick djupare ner i sjukdomen igen för att kunna komma längre upp. Jag lurade mig själv och var kompis med de som sedan mobbade mig för att lära mig att stå emot. Jag tänkte konstant på självmord för att tankarna skulle ta slut. Jag försökte ta livet av mig för att förstå att kämpa för livet är viktigast av allt. Jag skrek och slog mina föräldrar för att inse att det jag höll på med inte var normalt. Jag grät tills tårarna tog slut för att förstå att jag måste skaffa hjälp. Mitt i allt andades jag mig igenom ångestattackerna, lät paniken rusa runt i mig, lät mig falla och gråta.. Allt jag gjorde och allt jag gör har en mening, och skulle jag inte gått igenom allt jag gjort - skulle jag aldrig stått där jag står idag, eller varit den jag är. Jag mår fortfarande dåligt flera gånger om dagen, men jag är påväg nu. Fighting is the only way out.

Jag mådde så jävla dåligt där, men what doesn't kill you makes you stronger. Jag var nära på att dö, men jag dog inte, allt vände vid kanten av stupet - och jag blev så jävla mycket starkare.

Kunde inte hålla tårarna borta när jag läste det. Känner igen mig. <3