Svar på en fråga

Fråga: Skulle inte du kunna berätta allt om aneroxi och hur du känner dig helt ärligt? Hur det känns för dig vad du tycker om din kropp och sånt...<3 men gör det inte om du inte vill, jag vill bara veta hur en en person med anorexi känner sig hur svårt det är för dem att bli friska..
Svar: När jag skriver i bloggen så skriver jag inte exakt vad jag tycker och så, jag skriver mer så att ni icke ätstörda ska förstå.. Men visst kan jag berätta. Alltså, jag hatar min kropp och mitt utseende mer än något annat. Helt ärligt, det finns inget värre. Jag tycker att jag är hemskt tjock. Även fast jag vet att, har man minsta storleken i jeans, och om xs i tröjor är förstort, då kan man inte vara tjock. Men anorexin knuffar undan allt. Det "roliga" är att jag kan se mina revben och höftben i spegeln, har jag ett linne, så kan jag se revbenen och höftbenen sticka ut under linnet, men det jag ser mest är alla fettvalkar runt min mage. Folk säger att jag inte har fettvalkar, men jag kan inte tro på folk. Tyvärr. Det enda jag litar på är anorexin och spegeln.
Jag tycker det är jävligt jobbigt. Ingen kan se hur det är på min insida, och det är därför det är jobbigt. Jag kanske äter, men inom mig är det krig vid nästan varje måltid. Jag har fortfarande ångest varje dag. Det går inte en kvart utan att jag påminns om hur fet jag är. Anorektiker är experter på att ljuga och spela att de mår bra på utsidan. Det gör jag automatiskt. Alla tror därför att jag mår bra, och när pappa läste min blogg blev han riktigt förvånad. Men det är hemskt att ingen förstår hur det egentligen är, man känner sig så ensam.
Det är så himla svårt att bli frisk och jag är säker på att jag aldrig kommer att bli det. Tyvärr.. Jag har kommit en bit på vägen, men vägen till att bli frisk är dubbelt så lång. Jag vill vara frisk, men jag vill inte bli frisk. Förstår ni skillnaden? Jag orkar inte gå igenom all ångest, alla tårar och allt självhat mer, jag önskar att man bara kunde knäppa med fingrarna så var allt över. Men så lätt är det inte. Men somsagt, det jobbiga är att ingen ser att jag har så himla mycket kvar att jobba med, och det är riktigt jobbigt.

Kommentarer
Postat av: Fanny

Gud vad rörd jag blev av din kommentar! Tack, tack, tack fina du! Har inte läst din blogg förut men du verkar vara en helt underbar tjej! Kämpa på finis! Kram!

2012-05-22 @ 18:37:28
URL: http://fannywinblad.blogg.se/
Postat av: Julia

Martina m

2012-05-22 @ 22:10:51
Postat av: Julia

Martina, måste bara säga att du är sjukt stark som lever med en ätstörning varje dag! Jag och säkert många andra har inte förstått hur mycket någonting kan tolkas fel när man igentligen bara "skämtar"

Jag kan inte säga att jag har det tufft i jämfört med dig, jag har små kullar att ta mig över varje dag, du har berg!



Stor respekt till dig bruden!

2012-05-22 @ 22:14:03
Postat av: my

Du är inte ful du är otroligt vacker önskar att jag kunde se ut som du...

2012-05-23 @ 17:22:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0